Hudlära - Första delen: Vävnad

En introduktion till en samling utbildande inlägg med temat : hudkunskap ! Mitt mål är att förklara grunderna i basmedicin på ett lättläst och förståeligt sätt. Första delen handlar om vad som har händer med våra celler efter att de genomgått celldifferentieringen. Altså ifrån att vara stamceller till exempelvis epitelceller för att bilda epitelvävnad som skapar överhuden. Nörda ner dig, varsågod.

När jag bodde i Bryssel och gick i högstadiet hade jag en biologilärare som bara ÄLSKADE biologi. Han heter Pär och är en av dem absolut bästa lärarna jag någonsin haft. Biologi blev tack vare honom ett av mina favoritämnen. För att förstå hur huden fungerar, och varför, måste man ha en viss grund i biologi. Även om du själv inte fick sån tur att ha Pär som biologilärare, är målet med detta inlägg att fräscha upp minnet eller lära dig ett och annat nytt.

Celler som liknar varandra och som har samma uppgift i en organism bildar tillsammans en vävnad. I människan finns 7 olika vävnadstyper: epitelvävnad, muskelvävnad, nervvävnad, bindväv, fettväv, brosk & benvävnad. De fyra sista faller dock under samma kategori: stödjevävnader; därför kan man också läsa att det bara finns 4 olika vävnadstyper. Blod kan också kategoriseras som en vävnad trots att den är flytande.

Olika vävnadstyper kan bygga upp organ (från latin Organum = verktyg, redskap) Människan har normalt 79* organ totalt, huden är det största och tyngsta organet med en yta på drygt 2m² för ett medel på 3-4 kg hos en fullvuxen man.

Huden har en mängd olika uppgifter så som att agera som en skyddsbarriär mot microorgansimer, motverka vätskeförlust och skydda mot mekaniska skador. Jag återkommer om detta i ett senare inlägg. Huden är ett så kallat diversifierat organ som består av tre huvudskickt : överhud, läderhud och underhud med var sin vävnadstyp (epitelvävnad, bindväv och fettväv) och olika funktioner.

  1. Epitelvävnad består av tätt packade epitelceller i ett eller flera skikt. Man hittar denna vävnad i överhuden, mag-tarmkanalen, slemhinnorna och blodkärlens insida. Epitelet finns som enskiktat eller flerskiktat. Tarmen och blodkärlen har ett enskiktat epitel, överhuden har ett flerskiktat epitel. Det har i första uppgift att hålla microorganismer ute. Vissa epitelceller är specialiserade till att bilda och avge kemiska substanser, de kallas för körtelceller.
  2. Bindväv är en vävnad som håller samman celler, organ och andra vävnadsstrukturer. Den delas upp i två typer: lucker och fibrös.

    Läderhuden består av lucker bindväv, här förekommer proteinfibrer så som kollagen och elastin förhållandevis glest. Senor och ledband är exempel på vävnader som är gjorda av fibröst bindväv. Fibrös bindväv är extra stark eftersom proteinfibrerna är mycket mer tätt packade för att kunna spela en viktigare mekanisk roll och support till muskler och skelett.

    Senor och ledband är exempel på vävnader som är gjorda av fibröst bindväv. Fibrös bindväv är extra stark eftersom proteinfibrerna är mycket mer tätt packade för att kunna spela en viktigare mekanisk roll och support till muskler och skelett.

  3. Fettväv har stora likheter med lucker bindväv och innehåller många celler. Cellerna ligger dock tätare intill varandra och kan lagra “reservbränsle” i form att fett. Fettvävnad finns bland annat i underhuden och spelar en stor roll i termoregleringen i kroppen genom att hålla inne värmen. Olika organ i buken skyddas också mekaniskt av fettvävnad.

\enligt en publicerad studie ifrån den 27 mars 2018 " Structure and Distribution of an Unrecognized Interstitium in Human Tissues " i Scientific Reports (Artikel nummer: 4947, skriven av Petros C. Beinas, Rebecca G. Wells, (…) Neil D. Theise) så kan vi eventuellt ha även ett 80:e organ.*

Det handlar om något som kallas för interstitium: små utrymmen som finns mellan kroppens celler. Enligt denna studie är dessa små utrymmen sammankopplade i ett tunt laget av bindväv precis under huden. Detta ska enligt forskarna göra att interstitium skulle kunna räknas som ett organ.

Skulle man till slut komma fram till att interstitium faktiskt ska klassificeras som ett organ så skulle det i så fall vara människokroppens största organ.